Du får läsa vidare på sidan jag länkat.

Pizzicato: Vad är det som är så lockande med evigt liv? Är evigt liv och evig tortyr mina enda val?
Lars W: Tycker du att valet är svårt? Då är det tur för dig att det inte finns fler alternativ.

Frågor:
"Hur är dessa val kärleksfulla?
Att leva i all evighet tillsammans med en allsmäktig och allvetande diktator.
Jag misstänker att det inte finns några onda människor i paradiset, förlorar vi vår fria vilja helt och hållet där?

Evig tortyr, varför är det ens ett alternativ?
Vad är målet med tortyren?
Det är ungefär som att en läkare skulle tortera en drogmissbrukare som tackar nej till hjälp, istället för att "tvångsrehabilitera" denne. (?)

Är inte "evig död" ett alternativ?


...och nej, evigt liv lockar mig inte alls... evig existens räcker för mig, tack."

Om det ena alternativet innehåller allt en människa kan önska sig och det andra allt en människa fasar för blir valet lätt. Om man inte, som du, gör det så besvärligt det bara går för sig.

Dessa alternativ innehåller båda kärlek på det vis vi tidigare talat om ett flertal gånger.

Att Gud vill ge varje människa allt han/hon önskar sig är väl uppenbart kärleksfullt.

Att Gud varnar de människor som vill ta ifrån andra människor deras glädje och t o m deras liv är kärleksfullt mot dem som annars skulle bli offer. Eftersom Gud vill att även de potentiella förövarna ska få allt de önskar sig är den "piska" denna varning innebär även uttryck för kärlek till dem. Kärlek för alla kort uttryckt.

"Det [evigt straff] är ungefär som att en läkare skulle tortera en drogmissbrukare som tackar nej till hjälp, istället för att 'tvångsrehabilitera' denne. (?)"

Kännedom om optionen kanske fungerar som just 'tvångsrehabilitering' ?

Dock vet vi att några inte kommer att låta sig rehabiliteras. Då inträder Guds rättvisa som också är uttryck för Guds kärlek (enligt ovan sagda).

"Det är förskräckligt att falla i den levande Gudens händer."
Hebr 10:31



________

Vad är skillnaden mellan evigt liv och evig existens? För dig alltså.

För mig är evigt liv inte endast kvantitet utan i än högre grad kvalitét.

Om du önskar dig evig existens (utan liv) finns det ingen religion som passar dig dessvärre. Buddismen kallas ju ateistisk vilket kunde låta bra i dina öron men hotar ju med total utplåning av existensen, utslocknande. Kanske lösningen för dig finns i Sv kyrkan och några andra samfund trots allt. Där flertalet ledare verkar sakna tro på en personlig Gud. Liksom den dubbla utgången. Kanske de kan erbjuda dig "evig existens"? Med rätt konsistens. Kostnadsfritt.

Hur kan det vara kärleksfullt att skapa möjligheten för ondska att existera?

Var det av kärlek som Gud tillät t,ex. Josef Fritzl att göra det han gjorde?

Du säger att Han vill ge varje människa allt han/hon önskar sig, ja - visst kan det låta kärleksfullt.
Men! Varför skapade han möjligheten för människan att önska sig, enligt Gud själv; fel saker?

"Gud varnar", säger du, hela tiden, om och om igen.
Gud varnar inte, du varnar, människor varnar.
Gud har aldrig talat med mig.

Varför skapade Gud någonting att varna för?
Varför skapade Gud dessa potentiella förövare?
Till vilken nytta?

Tvångsrehabilitering vore att ta ifrån den felande människan dennes fria vilja.

Kännedom säger du, jag är medveten om vad du tror. Att det du tror faktiskt är sanning kan du omöjligt bevisa på ett sådant sätt att det blir självklart för hela Jordens befolkning.

Du har fortfarande inte givit mig en (1) endaste anledning till varför jag skall tro att orden du påstår att dom kommer från Gud, faktiskt kommer från den kristna guden eller någon Gud överhuvudtaget.

Nu försöker jag verkligen förstå varför du säger som du gör, men jag kan verkligen inte förstå.
Du menar att evig tortyr någonsin kan komma av kärlek?

Hur tänker du?

Istället för att på ett enkelt och vänligt sätt ta ifrån människan det som denne, enligt Gud, inte kan hantera... Så menar du att det är mer kärleksfullt att tortera dessa människor i en evighet?

Om du finner detta kärleksfullt så kan jag inte låta bli att för första gången äcklas av dina åsikter.
Jag hoppas verkligen att jag har missuppfattat någonting, grovt.



Enligt mig så är jag vid liv så länge det jag uppfattar som min kropp är vid medvetande.
När jag dör så är min kropp inte längre, men mina atomer och det som bygger upp min kropp och resten av Universum kommer alltid att existera i någon form.

Så på ett eller annat sätt längtar du efter döden?
(Det var detta jag pratade om i någon tråd, där jag menade att ni inte värderar detta livet lika högt som någon som tror att detta livet är allt denna personen kommer få uppleva i form av sig själv.)

Fel (?), och rätt.
Ateismen är ingen religion, men den passar mig.
(Ateismen har ingen talan i någonting utöver frågan: "Finns Gud?", men men.)
Taosimen passar också ganska bra, men det kanske klassas mer som en filosofi än en religion.
Annars har vi alltid "vetenskapen", som i och för sig inte är en religion den heller...

Om Gud varnar någon för att det han/hon gör leder till fördärv avhåller sig personen förhoppningsvis från att göra det.

Det handlar om respekt. Men vi räknar inte med att det gäller dig. Du respekterar inte någon/något överhuvudtaget.

Dessvärre kan vi nog inte göra mer för dig. Vi besvarar gång på gång de frågor du gång på gång ställer. Eftersom du inte vill förstå svaren leder det ingen vart.

Du får söka dig till en religion som förstår dina synpunkter. Taoism verkade ju vara något för dig? Eller kanske en riktigt ljum kristen kyrka som förnekar allt väsentligt i Jesu lära?

Sanningen vill du ju uppenbarligen inte höra talas om. Eller är det vad du kanske egentligen vill med denna infantila upprepning av samma frågor i det oändliga?

Hur vet personen att det är Gud som varnar?
(Att Gud använder rädsla för att skydda personer från det fördärv som Han själv har möjliggjort kan jag omöjligt se som kärleksfullt, hur mycket jag än försöker.)

Att man har respekt för en annan människa betyder inte att man blint tror på allt som denne har att säga utan ifrågasätta någonting.

Hur har du kommit fram till att jag är så respektlös?
(Det finns många människor och andra ting som jag har mycket stor respekt för...)

Varför har du fått för dig att jag söker efter en religion eller att jag ens skulle behöva en religion?
Vad jag söker efter är förståelse för hur och varför man kan tro att någonting är sant när det inte finns någon anledning att tro det.

Som sagt så har du fortfarande inte kommit med någon anledning till varför jag skall tro på dig.
Respekt har du sagt, men det har ingenting med respekt att göra.
Sedan kan det säkert vara så att vi har olika syn på respekt.
Jag kan omöjligt respektera en människa som menar att jag skall tro på det den säger utan att denne kan komma med någon som helst anledning till varför jag skall göra det.


Jag ställer, som sagt, frågorna för att försöka få reda på varför och hur bl.a. du kan tro att den kristna guden existerar.

Följande frågor har du aldrig svarat på:

• Längtar du efter döden?
  
• Kan evig tortyr någonsin komma av kärlek?
  
• Varför skapade Gud möjligheten för människan att önska sig, enligt Honom själv; fel saker? (Den fria viljan kan existera utan möjligheten att fela.)

Svar på detta och mycket annat har du fått många gånger i flera varianter. Att svaren inte passar dig eller kittlar dina öron betyder inte att de är vare sig felaktiga eller saknar underbyggnad.

Vid närmare eftertanke har du inte fått svar på första frågan ovan. Men du har heller aldrig ställt den förut på detta forum. Längtar efter döden? Nej.

"Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Den som håller mitt ord, han skall aldrig någonsin se döden."
Joh 8:51


"Jesus svarade till henne: 'Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig, han skall leva, om han än dör; och var och en som lever och tror på mig, han skall aldrig någonsin dö.' "
Joh 11:25-26

"Kan evig tortyr någonsin komma av kärlek?"
Ja eller Nej.

"Varför skapade Gud möjligheten för människan att önska sig, enligt Honom själv; fel saker? (Den fria viljan kan existera utan möjligheten att fela.)"

Det enda svaret du har givit mig är "fri vilja".
Och, som du säkert förstår så är det inte ett riktigt svar då den fria viljan, som sagt, kan existera utan möjligheten att fela.

"Så på ett eller annat sätt längtar du efter döden?
(Det var detta jag pratade om i någon tråd, där jag menade att ni inte värderar detta livet lika högt som någon som tror att detta livet är allt denna personen kommer få uppleva i form av sig själv.)"
Skrev jag tidigare.

Låt mig omformulera frågan då vi uppenbarligen har olika definition av ordet "död":
Längtar du (på något sätt) till den dag då jordelivet tar slut?

Är äpplen röda?
Ja elle nej.

"Den fria viljan kan existera utan möjligheten att fela."

Svar: Nej.


Så på ett eller annat sätt längtar du efter döden?

Svar: Nej.

Du läste inte mitt svar vilket belystes med citaten:

"Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Den som håller mitt ord, han skall aldrig någonsin se döden."
Joh 8:51


"Jesus svarade till henne: 'Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig, han skall leva, om han än dör; och var och en som lever och tror på mig, han skall aldrig någonsin dö.' "
Joh 11:25-26

Döden är en fiende. Fiender längtar man inte efter. I synnerhet inte "den andra döden".

Svaret på min fråga är: Nej.

Hur du inte kan svara på denna mycket enkla fråga förstår jag inte.

Kanske är det för att om du svarar "Ja" så är du en hemsk (?) person som anser att tortyr i vissa fall kan vara av kärlek.

Svarar du "Nej" så går det emot din tro då du anser att din Gud är kärleken samtidigt som Han torterar vissa människor i all evighet efter döden.


Visst kan den det.
Varför skulle det behövas ett felaktigt alternativ för att fritt kunna välja mellan flera olika val?


Låt mig omformulera frågan ännu en gång:
Längtar du (på något sätt) efter den dag då din fysiska kropp upphör att finnas till i sin nuvarande form, här på planeten Jorden?