Tack Stickon, för din omtanke!
Jag blir i alla fall väldigt tacksam och glad för då ska jag definitivt försöka bege mig dit
För er som inte vet kan jag förtydliga min erfarenhet av
- att växa upp i ett "okristet" hem (pappa kallade sig alltid ateist tex) så det var aldrig snack om andlighet.
- Ockultism. Jag har lång utbildning (ja man kan faktiskt utbilda sig inom NA

), erfarenhet och jobbade även professionellt , som medium, drömtydare, healer, regressionsutövare etc.
- att inte vilja ha bibelns gud i mitt liv, men mot alla odds blev jag frälst! Helt otroligt. Jag som var den sista att bli det. Trodde jag. Fascinerad över Gud
- att ha traumatiska, både fysiska och psykiska upplevelser från barndom och uppväxt. Vill inte bli för privat. Men fantisera om vidriga saker så vet ni lite.
- att bli frälst och hamna i ett sammanhang (församling) där jag indirekt förstod att Gud inte ville ha mig, jag var fel, var syndig (rökte, hade sambo utan att vara gift etc etc) och kanske det var satan istället för Jesus jag hörde (att jag trots allt inte lämnat det ockulta).
- att välja bort sammanhanget (församlingen) av självbevarelsedrift och indirekt förstod att jag nu var utan Guds beskydd.
- att...
- att..
Listan kan göras lång, MEN... och nu till kärnan:
- att bära på så många bördor till ande, själ och kropp och egentligen inte orka leva, hitta en broschyr om "Helandedagar" på ett ställe som hette Arken... Jag bokade in mig. Jag tänkte att det ju inte kunde bli värre i alla fall...
och fann en enorm respekt, omtanke och ödmjukhet. Jag mötte Gud på ett sååå speciellt sätt. Inte alls något skrikande. Det har jag fått nog av.
Denna flödesbön, handlade om att sitta ned, stilla, fokusera på att möta Gud och personer som bad och bad och bad. Inte alls på ett konstigt sätt, utan om just detta som ju är temat: helande.
Jag är oändligt tacksam till Arken och vad de har gjort för mig och många andra. Det var en otroligt lugn och fridfull atmosfär.
Jag har alltid lidit av prestationsångest och kände mig så stressad, "om jag gör si eller så.. om jag pressar mig lite till.. eller om... om... Gud visade mig en bild? Syn? eller vad man ska använda för uttryck... av mig som en soldat som varit ute på slagfältet gång på gång på gång... jag hade ingen hud kvar, var lemlästad och låg med dropp. Gud sa: På ett sjukhus skulle ingen ens ta i en patient med sådana skador, bara vila, omsorg och läkande... " Han menade att alla skador syns inte, men de finns lagrade, instoppade och gömda.
Själens helande är underbart. Allt blev såklart inte "klart" på Arken, men jag fick en första injektion av Guds omsorg om mig. Och självfallet genom att jag kände en tillit till de som höll i det, dvs Arken.
Pontus, jag kan inte hålla med om det svenska uttrycket "lagom är bäst".
Om jag inte hade skrikit i min ande och själ efter TOTAL upprättelse och helande hade jag nöjt mig med att aldrig drömma högre än min tanke. Dvs väldigt lågt. Nej så mycket högre är Guds vägar, Guds tankar, Guds planer för oss alla.
Jag vill verkligen ha ALLT Gud vill delge mig. Inte lagom utan ALLT
Förlåt alla att detta blev så långt...
Ville förklara så att det inte "bara" blir tyckanden och åsikter av mig, utan erfarenheter. Svårt att delge utan en bakgrundsbild tycker jag...
PS. Det är inte så konstigt att församlingar har lika inriktningar tycker jag. Arken har formats utifrån en kallelse där pastorsparet Gunnar och Linda Bergling känt en väldig längtan att hjälpa sjuka, tyngda, fördömda och bespottade. Deras vision är "Helande och upprättelse" Undervisningen får ett annat fokus än tex en församling med "Mission och lärljungaskap". Alltså att gå in i en tjänst. Mycket undervisning. Det är många som inte ens orkar tänka... Jag som farit illa känner empati för andra som farit illa och har en längtan att hjälpa andra. Inte konstigt alls. För mig är det skönt att det finns olika typer av församlingar. Så kan man känna in var man trivs bäst. DS
PPS. Arken är så långt ifrån New Age man kan komma! Jag känner lukten av en demon på mils avstånd (har ju jobbat med dem remember...). Nej jag tror ärligt talat att de inte vågar sig in i det sällskapet. Nu hoppas jag att Arken Gbg är lika bra som Arken Sthlm där jag var. Som sagt, nej... Däremot har jag sett tak och väggar täckta av dessa inom andra samfund, en hel del inom SvK faktiskt. "En karismatisk" församling, SvK, som jag gillar myyyyycket är S:ta Klara! Det handlar ju inte om en viss byggnad utan personerna, vad de tillåter/inte tillåter och/eller har uppenbarelse/kunskap om, eller hur? DDS.
Var välsignad!!