Jag ber ofta och får ofta svar ibland händer det som jag ber om. Att någon blir bättre och en situation blir löst. Ibland kommer det en tanke direct. När jag en gång bad om någon fick bli frisk då kände jag direct en stark veta att det inte skulle hända och det gjorde det inte. Ibland så får jag en känsla eller en rysning i kroppen. Ibland då blir jag tilltalad och då hör jag svar liksom i mina öron men innerst inne faktisk. Men ibland då är det bara tyst. Ibland då är det tystnaden själv som ger svar och även då, även då kann jag börja tvivla och fråga mig om jag inte har påhittad det hela. Inte kan jag bevisa att bön hjälper men bara berätta om hur det känns och vad jag upplever i detta.
Idag bad jag för att jag var jättearg, och kände att jag bara ville svara utav ilskan till någon som jag är osams med. Då fragade jag om gud ville hjälpa mig att inte ge efter till detta känsla och då fick jag en lättnad i sinnet och kunde slutta tänka ilsken och börja lysna men jag behövde fråga flera gånger varje gång när ilskan ville tar över. Men fick hjälp då varje gång.
Jag har också någon gång försökt att lura Gud att bevisa att han finns men då fick jag aldrig svar, detta gjörde att jag hadde svårare att lita Gud och lyssna. Svar kann komma genom tillfället, genom radion, eller TV genom en dikt eller något som händer.
Jag får även svar genom naturen, Jag gick på et visionsökande i öken, för att lyssna till vad svar kommer ur naturen. Inte specielt siktad som en bön till Gud, jag tror att Gud finns inom allt och att det underbara tillfället kan ge svar. Det får jag hela tiden men vänner säger att jag ser det, undrar om jag kann påhitta det. Svaret är jag det kann jag. Man kann lura sig själv för att man vill något så gärna och då kann det bli påhitt. Men det visar sig altid förr eller senare, påhitt ger konstiga svar och då blir det en stor kaos.
På min fråga i öken vad jag ska med mitt liv till så fick jag sitta i fyra dygn mittemot en ravinvägg och där hadde regnet och vind målat en tavla som liknade en man på en åsna. undret för mig var då inte att vatten och vind hadde målat tavlan men att jag var där och såg den. Jag kallar det ofta för det underbara tillfället som känns litte mera än bara tillfället för att den ger det svar jag behöver. När jag får svar så rör det djupt, det är liksom att veta, aahh jag här fick jag svar. Den här svaret är inte precis nu ska du göra si och så, men det gorde för mig att jag vet att jag måste vända mig till Jezus och för mig kann det inte vara tydliger än så. Och det betyder att jag får ta honom emot i mitt liv. Men jag tappar vägen ofta och måste söka mig tillbaka gång på gång. Och det betyder för mig i alla fall att jag måste överlämnar mig åt Gud, för det är då dem stora upplevelser har kommit i mitt liv. inte förran jag ger upp, och vågar säga inte min vilja men Din Vilja Gud. Och detta är inte lätt för att jag vill gör det själv och glömmer att lyssna till Gud eller ofta inte ens frågar honom.
Jag vet att det här är inte något bevis inte heller är det meningen, men jag tänkt svara pä din nyfikenhet och undran hur en annan ber och upplever svar av Gud.

Så kloka ord och precis detta skall nog fertyr ta till sig och fundera på utan att bemöta det. Men så vackert och så klart och tydligt detta är:

Tack för dessa vackra pärlor av ord !

Gud är sannerligen levande hos dig, tack.

A
+
O
Laurentius